Thyra - fran Mariestad till Shenyang

Andra dagen av teaching practice veckan avklarad. Det var ju iaf bättre idag än det var igår. Men allting är så totalt annorlunda. Kan ni tänka er att eleverna faktiskt ställer sig upp när de ska svara på en fråga? Såg jätteroligt ut när vi gjorde uttalsövningar och alla skulle repetera efter läraren, det såg ut som de satt på studsbollar.

Vi fick nog en väldigt mycket bättre klass än de andra. Våra kunde ganska mycket visade de sig, så det blev en del sista minuten ändringar men det gick ju ändå. Hemma så skulle nog de flesta tycka det vore ganska kul att säga vad som händer i deras liv eller vad som helst för att få prata men här näeej inte de inte. Vi skulle göra en omröstning och det genererade 11 blanka ansikten som stirrade på oss. Det var ju inte ens något viktigt, man skulle kunna fråga om favoritfärgen och troligen få samma svar från alla. De känner ju oss inte, men vet inte om det skulle göra nån större skillnad.

Medans jag gick här igår och fick höra att hemma njuter man minsann av snö och stålande sol, får jag väl erkänna att man blev lite avundsjuk. Men nu kan ni ju glädja er med att våren har börjat komma! (Hoppas det håller i sig bara) Idag har det varit så pass varmt att till och med mexikanarna dumpade jackorna (eller iaf tjocktröjorna under.)

Så nu ska jag försöka lapa i mig lite sol, smogtäcket är faktiskt ganska okej idag. Himlen har en färg och den är nästan blå. Försöka knåpa ihop morgondagens lessonplan också.

För er där hemma, post är på väg, med flyg. Kan nog ta ett par veckor men misströsta icke

Kramar


ps: Igår bröt återigen ett väldigt högljutt men fredligt tredje världskrig ut. Nu firade man nämligen att det var sista dagen på firandet. Vi får väl se hur länge de kan hålla sig borta från fyrverkerierna, men än så länge har det gått bra. men klockan är ju inte mer än 4...