Thyra - fran Mariestad till Shenyang

Så  nu har man varit hemma i snart två veckor och tiden går fortfarande bara fort. Tack till er som stått ut med felstavningar och alldeles för få bilder under det senaste halvåret, eftersom jag nu befinner mig i samma tidzon och land ser jag ingen större vits med att fortsätta bloggen. Men man vet ju aldrig vad framtiden håller. 

Imorgon går flyttlasset mot Gävle och geomatikprogrammet på höskolan.


/Thyra - på väg mot nya äventyr

Så otroligt svårt att få in i huvudet att imorgon vid den här tiden sitter jag på flyget hem. Svårt också för jag är så otroligt avslappnad, just haft en massage och det var helt enkelt underbart! Om vi nu bara kan hitta någon stans att få en manikyr innan vi drar till Sing King ikväll vore det gött.


/Thyra - nu väntar avsked och mer panik över packning och övervikt

Nu är det nedräkning på riktigt, kan inte förstå att jag är hemma i Moder Svea igen om, vad är det 3 dar. Sjukt. Så efter ytterliggare ett par dagar i hålan -även känt som Guangzhou- och en tågresa på ett dygn så är man tillbaka i el capital, härligt!

Shopping och mer shopping står på schemat även om jag börjar bli rejält orolig för att behöva betala övervikt på flygplatsen. Men jag antar att jag på något sätt först måste få ner allt i väskan, ett större problem. Otroligt vad mycket grejer man samlar på sig.

Roligt att vara här, det är så många från första månaden som är i Peking just nu. De som stannar behöver förnya sina visum om ett par dagar och många som åker hem i dagarna nu också så det är en enda stor återförening. Plus att sängarna de har på detta vandrarhemmet är helt himmelska! De har faktiskt en madrass!!!

Så igår sprang vi på Lisa och Sanne från Shenyang och hamnade så småningom i en reggae bar med livemusik, coolt. Vi åt också den dyraste måltiden hittills i Kina, men är man här och älskar Pekinganka så för man väl punga ut. Ärligt så visste vi inte priset och jag tänker inte avslöja det här heller.


/Thyra - hemma om 3 dagar

okej så var var jag?
Vi fick ta en taxi -dyraste hitills i Kina- tillbaka till vandrarhemmet och när vi klev ur och gick omkring för att hitta ingången märkte vi att det inte är det bästa området. Lite läskigt med allt folk som hängde och såg ut att göra ingenting, så spekulerar vi inte mer i det.

Andra dagen var vi uppe och iväg, tog metron till en av de andra öarna och sen en buss ut till en jättebuddha, massa trappsteg upp men utsikten var ganska härlig. Ner tänkte vi ta en stig genom skogen, den skulle inte vara så lång men på något sätt hamnade vi på en stig som gick runt och nerför, vet inte hur många berg. Bussen ut till statyn tog oss närmare en timme och att gå tillbaka betydligt längre.

I tunnelbanan på vägen hem hörde vi för första gången om en tropisk cyklon, redan under eftermiddagen var varningen uppe på 3. Efter att ha fräschat upp oss bar det av ut igen. Visst kunde vi se på vattnet att något höll på att hända, vinden höll på att bli starkare också men folk var fortfarande ute och knallade. Vi tog en massa kort på Hong kongs skyline så förhoppningsvis blir något av dem bra. Sen gick vi tillbaka och barrikaderade oss i vårt rum. Satte på tv:n och hoppsan, uppgraderad till en varningstyrka 8. Tur att vi var inne.

Vi såg inte mycket av det nästa dag men vädret var urdåligt fortfarande. Enligt nyheter hade träd, skyltar, fönster mm förstörts och ganska många blivit skadade. Inte så kul men som sagt det enda spåret av det var att det fortfarande blåste och att det spöregnade. Vi gick omkring och hamnade så småningom vid en utomhusmarknad. Inte kul alls, priserna var för höga och de förstod sig inte på prutning alls. Tror att det var lite för tidigt på dagen för de. Vi tittade in i en del affärer också och det kliade rejält i fingrarna, så mycket kläder som vi ville köpa. Men vi var duktiga och spenderade inte mycket alls.

Det var väl i stort sett det enda vi gjorde i Hong Kong. Igår tog vi färjan -hemskaste båtresa jag vart med om tror jag- över till Macao. Efter att ha fyllt i mer papper blev vi insläppta och tog en buss. Imponerande nog var det rätt buss, rätt riktning och vi lyckades pricka in rätt hållplats också. Så nu bor vi i ett 6-bäddsrum på en sidogata mitt i smeten.

vi turistade lite igår och vi tyckte om det från början. Macao är ett väldigt trevligt ställe, varför vi stannade tre nätter i HK ohc inte här har vi frågat oss själva ett antal gånger. Vi såg några av de större turistattraktionerna och bara strosade. Det är trevligt, lugnt och folk ser inte lika stressade ut som i hk. Det känns som vi befinner oss någon stans vid medelhavet, husen, maten även språket påminner om det. Inte så konstigt kanske, det tillhörde ju Portugal ett bra tag.

Idag tog vi bussen ut till Coloane, men vi missade byn och hamnade på stranden istället. Gjorde inte oss så mycket. När vi tröttnat på sand och förorenat vatten tog vi en buss tillbaka till Villa de Coloane. Där satte vi oss på ett omskrivet kafe och njöt av sol, värme och luftkonditionering. (maten var fantastisk också) innan vi gick bjöd vi oss själva på en av de kända bakelseliknande sakerna de har här. Bagerier överallt och alla har denna lilla paj. Underbart god!

Vi har gått ännu mer och sett hur mycket som helst. Bla gatan där en bit av Indiana Jones är inspelad. Ikväll är det casino som gäller. Ser fram emot det och ska försöka att hålla i sparbössan. Borde inte vara så svårt eftersom jag inte kan de där spelen något vidare.

Nu blir det till att ta en tupplur sen göra sig iordning
Grattis till de som lyckades ta sig igenom detta blogginlägg, blev lite längre än vad som var tänkt


/Thyra - kan knappt tro att jag är hemma om 8 dagar, sjukt!

Efter tre ganska händelselösa dagar i en ganska tråkig stad (Guangzhou) bar det så av till Shenzhen. Såg inte mycket mer än tågstationen av den staden. Efter att ha suttit och väntat ett tag kom så Emma. hörligt att inte vara själv igen. Vi gick över gränsen och så befann vi oss i Hong Kong. Efter att ha fyllt i både tullens papper och papprena om att vi inte har svininfluensan fick vi passen stämplade och kunde så traska vidare.

Vi fick ett eget rum -om man nu kan kalla ett utrymme knappt större än en garderob för 'rum'- men det var rent hade två sängar och att det var det billigaste vi kunde hitta så det fick duga. Vi tog en båt över till Central och höll på att bli fast där. Knallade runt och bara tittade, munnar och ögon öppna ohc ansikten upp i vädret. Allting är så otroligt högt!
Hela slutade med att vi gick på bio och såg Harry Potter den nya. Vem kunde tro att den var så rolig? Vi gapskrattade genom i stort sett hela filmen. Inte så mycket åt filmen som åt alla kineser -hongkongianer?- som fann den så rolig att tårarna rann på dem.

Det får räcka för nu, är för tillfället i Macao, bara så ni vet. Mer uppdatering kommer senare nu är det kvällen och min tur till dushcen.

Natti natti

Mina resplaner i stora drag:
 
Shenyang - Shanghai, flyg
Shanghai - Hangzhou, tåg
Hangzhou - Guilin, tåg
Guilin - Longsheng - Long ji, buss
Long ji - Harpin - Guilin - Yangshuo, buss
Yangshuo - Guilin, buss
Guilin - Guangzhou, tåg (här är jag nu)
Guangzhou - Shenzhen, tåg (möter Emma den 17 juli)
Shenzhen - HongKong, tåg/buss
HongKong - Macao, båt
Macao - Guangzhou, buss
Guangzhou - Beijing, tåg
Beijing - Köpenhamn - Stockholm, flyg (den 29 juli)

Vi spenderade i stort sett en hel dag på en cykelsadel mitt ute i ingenstans. Men i närheten av Hangzhou. Otroligt vackert men så jobbigt. Kartan vi var för snåla för att köpa gjorde att vi cyklade lite fel, så småningom (tack vare Nawwals vid det här laget sönderslitna guide bok) kom vi in på rätt väg. Denna väg tog oss upp för ett berg och det var inte lite jobbigt. Mitt uppe i berget odlades te och folk bodde i hus som var allt annat än typiskt kinesiska.

När vi framåt eftermiddagen kom tillbaka till vandrarhemmet hade vi sett mer tebuskar, flera små strömmar i naturreservatet vi tog oss ned igenom (på en halvt misslyckad kullerstensstig, väldigt skakigt) och ett ganska imponerande vattenfall. På kvällen vandrade vi omkring runt sjön, unnade oss en glass och handlade mat inför tågresan. Efter enbart en dags cyklande förstår vi precis varför professionella cyklister har de där blöjbyxorna på sig.

Vi var ute i god tid för tåget och det var tur det för cirka 15 minuter innan det skulle avgå enligt tidtabell och biljett började det rulla ut från stationen. Galet vad fullt det var och de första två timmarna fick vi helt enkelt sitta på vårt bagage. Efter ett par stopp och snälla människor som flyttade sina väskor lyckades vi få upp vårt pick och pack på hyllorna. Detta var otroligt ansträngande och vi tyckte synd om de män som erbjudit sig att hjälpa till. Mitt under en gassande sol slutade luftkonditioneringen att fungera, inte kul när det är runt 40 grader ute och man sitter i en plåtlåda.

Tåget gick i övrigt hyfsat. Vi hörde skräckhistorier från de andra om vatten i anklar, snarkande kineser och jag vet inte allt. Vi hade en väldigt uttråkad timme runt tvåsnåret men annars gick det som sagt hyfsat. Vi underhöll våra kinesiska tågvänner med kortspel, en blandning av vin och cola och våra ganska tafatta försöka att hitta bekväma sovpositioner. Vi provade allt från att sitta upprätt till att ligga på varandra.

Efter 22½ timme kunde vi äntligen andas för fuktig, för smutsig luft igen. Ahh härligt.

Mycket har hänt sen detta. Vi har vart mitt ute i ingenstans och sett risterrasser, otroligt häftigt. Vi bodde bokstavligt på toppen av berget. Inte så kul att bära allt bagage uppför berget. De andra betalade gamla gummor för att bära upp sitt och efter att ha släpat mig själv upp bestämde jag att en äldre liten dam gärna fick bära mitt nedför. I byn vi bodde var detfullt med zhang kineser, hade vi gått till andra sidan eller till byn nedanför hade det varit en annan minoritet. Men det var häftigt att se kläder och sättet de pratade på skiljde sig från vad vi är vana vid.

Efter detta väldigt häftiga stopp bar det av till Yangshou. En turistfälla helt enkelt. Otroligt vackert, marknadsstånd överallt, för dyr mat och svindyra barer. Vi hyrde en båt, eller snarare en bambuflotte, och tog oss fram längst Li-river. Så vackert! Vi såg platsen som är på baksidan av 20 yuan sedeln och en massa vyer som skulle platsat på vilken sedel som helst.

Efter dessa underbara dagar bar det av med buss till Guilin och där blev det avsked. Rachel och Josie tog tåget till Peking och jag for till Guangzhou, där jag befinner mig nu. Den här gången var tåget bara 14 timmar och jag hade sovplats. Vilken skillnad, sov som en stock större delen av resan. Blev lurad på en 10 av taxichaffisen men jag var så trött efter att ha kånkat runt med bagaget att jag inte orkade bry mig.

Nu ska jag se vad som finns att göra här, hört ryktas om ett IKEA...

Också, Facebook är blockat! Vad är det för fasoner? grymt irriterande

Men jag kom in på högskolan så det är något att vara glad för


/Thyra - iväg på upptäcktsfärd

Yep där är jag nu. Vi lyckades på något sätt kånka våra väskor genom Shanghais tunnelbanestystem. Vi lyxade till det lite (endast för att det bara fanns detta alternativ) och tog mjuka säten på den 2 timmar långa resan ner till Hangzhou.


Hangzhou är känt för att vara väldigt vackert och för sin sjö. West lake. Vi ska hyra cyklar imorgon och trampa runt lite. Kommer nog bli väldigt bra.

När vi ändå var på stationen tänkte vi boka tågbiljetterna till Guilin, dit åker vi om tre dagar. Flickorna kom ner viftandes med biljetter men när vi inspekterade dem närmare gick det upp för oss att vi har 20 timmar på ett hårt säte, inte säng, att se fram emot. Aghhhh
Så det blir livat nog. Hoppas vagnarna har luftkonditionering.

Efter ett par väldigt hektiska dagar bland risfält och andra vackra vyer blir det till att ta avsked av Rachel och ett temporärt avsked av Josie. Jag åker ner till Guangzhou och vidare därifrån till Hong Kong efter ett par dagar. Där möter jag upp Emma och sen bär det av till Macao och vidare.

Det är planen för tillfället men den tycks ändras hela tiden så vi får se var det slutar.

Det var det för denna gången

/Thyra – vad kan man göra på ett tåg? Förslag behövs!!!

Igår när vi satt och försökte planera vår rundresa kom vi fram till att vi har helt enkelt ingen aning om vad vi vill se eller göra. Vi satt mest och snurrade runt på internet. Men efter ett par timmar av panik kom skräcken och med den en plan.

Efter Shanghai bär det av mot Hangzhou som tydligen ska vara väldigt vackert, där blir det avsked för de flesta. Jag och Josie fortsätter och tågar oss ner till risfälten någonstans i mitten av södra kina. Det tog ett tag innan vi ens kom fram till var de fanns någonstans. Trodde det skulle vara lätt men nope. Efter att ha avnjutit vad kommer att bli en närmare tjugo timmar lång tågresa kommer vi ner till Hong Kong där vi möter upp Emma.

Efter ett par dagar i en tydligen väldans dyr stad blir det tåg upp till Peking igen. Stannar till i Guangzhou eller någon annan stad på vägen upp. Hoppas på att flygpriserna går ner lite också för det kommer bli en för lång tågresa upp. Det är helt enkelt inte värt det. Jämför:
Flyg: 3 timmar, något dyrare men bekvämt och smidigt.
Tåg: kanske en 30 timmar, billigt med tanke på avståndet men ändå, kroppsdelar kommer domna bort och nää...

Vi får se helt enkelt. Ska planera lite till i eftermiddag och resten av dagen kommer ägnas helt åt att packa och shoppa det sista. Finns så mycket som jag inte hunnit se eller gör i den här staden och hjälp vad tiden gått fort.


/Thyra – har inte den blekaste hur allt ska få plats i ryggsäcken men på något sätt så lyckades jag (nästan..)

Söndag

Vi tog oss in till tågstationen, hittade bussavdelningen och efter knackig kinesiska med mycket teckenspråk hittade vi bussen som gick till muren. Men istället för att vänta två timmar på att den bussen skulle avgå fick vi tag i en taxi som gav oss ett bra pris.

Muren är häftig oberoende på var man ser den, annorlunda upplevelse igen med andra ord. Jag och Rachel var de enda västerlänningarna (tror inte de finns så många i Dandong över huvud taget) och vi tror att under dessa två dagar har vi fått posera med fler främlingar än under hela vistelsen i Shenyang. Inte det roligaste när man just klättrat uppför ett berg i kvävande fuktig luft.

Det sägs att vid en klar dag kan man från murens högsta punkt se gula havet men sån tur hade inte vi. Fick nöja oss med god sikt in i Korea och vacker utsikt över Kina. När man kommit ut och sett lite andra delar kan man konstatera att Shenyang är platt. Helt platt, bra cykelstad om det inte vore för att kineser i trafiken är något som borde undvikas.

Vid högsta tornet delade muren på sig och en stump av den gick rakt in i en andra topp på berget. Dit gick vi och hade vår lilla picknick. Ett med muren och naturen. Fick den finfina iden att klättra upp för denna lilla topp. Väl uppe hade man en ganska storslagen utsikt, skulle just gå ner när jag såg en orm vid foten, blä usch och fy.
Rachel den knäppgöken tyckte detta vore ett bra kort så vi bytte skor och sen klättrade hon uppför, ormen måste ha flyttat på sig för hon kunde inte se den. Lite i efterhand kom vi på att vad tusan skulle vi gjort om hon råkat trampa på den och blitt biten? Ingen aning om vad det var för sorts orm men ganska säker på att tänder har den säkert.

Efter detta lilla äventyr kom regnet. Inte så lite regn heller, vi trodde att det skulle dra förbi på några minuter som det brukar men nope. Efter en lång väntan fick vi syn på en taxi som tog oss tillbaka in till centrum. När vi klev ur lämnade vi båda blöta fläckar på sätena. Dyngsura är vad vi var. Inte mycket hände efter detta.

En fem timmar lång tågresa i en vagn som fick oss att förstå hur biljetten kunde vara så billig. Blev det för varmt fick man öppna fönstret. Men det gick förvånansvärt fort vilket var skönt. Så det var hela helgen.

Nu håller vi på att försöka planera i förväg och få tag i ett vandrarhem som inte ruinerar oss i Shanghai. Kan inte fatta vad snabbt tiden har gått. Har bara två dagar kvar här nu och ikväll är det vår avskedsmiddag. Tror detta blir en av de få gånger vi alla kommer vara på samma ställe samma tid så det blir säkert trevligt och sorgligt. På fredag lyfter sen planet till Shanghai och därifrån blir det tåg via Hangzou och en massa andra stället till HongKong.

Kramar till er därhemma

/Thyra – ska nu återigen försöka packa ner sitt liv i en ryggsäck

Om ni märker det så har jag äntligen ett svenskt tangentbord igen. Vi har bytt dator och det blev ett kärt återseende. Saknade allt min lilla pluttdator. Läskigt ändå vad svårt det är att komma ihåg att skriva å ä ö istället för bara a a o som jag vant mig vid vid detta laget.

Så helgen i Dandong:
Efter ett morgontåg som vi var minuter från att missa pga av en lite längre än förväntad kö på macedonken anlände vi i Dandong. Trötta (vilket kan ha att göra med att vi träffade de andra för biljard och öl och inte fick våra åtta timmars skönhetssömn) och utan hotell men vi hade gott om reservplaner.
Plan B, Internetcafe hela natten. Fördel: internet
Plan C, McDonalds hela natten. Fördel: MAT

Men Rice (vad skulle vi göra utan honom) ringde och sa att han bokade hotellet vi bad honom göra men som av någon anledning inte gick att boka igår. Så hotell fixat och rummet var litet men rent och med ett tjusigt badrum och luftkonditionering sa det var bara bra.

Vi gav oss ut flaggade en taxi och fick problem. Kom ju på att vi inte har en aning om vad namnet på stället vi ville till var. Så upp med en frasbok som inte innehöll landet utan en person från Korea men det körde vi på och sen flod. Gissa vad? Det funkade inte. Mer panikslaget bläddrande och vi kom fram med halv bro.
Yes! Nord Korea, been there, done that! Vi tog en båttur längs med kusten och kom riktigt nära. Tillräckligt nära för att se beväpnade vakter längs vattenlinjen jämte barn som plaskade. Vet verkligen inte vad jag väntat mig men tror inte det var det. Såg ganska normalt ut, otrolig skillnad mellan Kinas sida och Nord Koreas men ändå. Väldigt grönt, vad som såg ut som industrier och vanliga bostadshus. Vi såg bron som efter att USA bombat bort halva för ett halvt sekel sen aldrig blivit återuppbyggd och är den stora turistattraktionen. Bredvid den bron finns en hel bro med trafik, inte mycket men lastbilar gick fram och tillbaka. På något sätt var det en liten besvikelse.

Vi knallade runt ett bra tag och kom fram till att man inte kan vara vilse utan ett mål. Så småningom hamnade vi i en jättestor park med berg och tempel. Istället för att göra som det var tänkt och följa den stora asfalterade vägen uppför berget så gick vi off-track och klampade omkring i skogen. Härligt! Roligt! Varmt! Men uppför kom vi och det var inte förens vi skulle gå ner som vi märkte att vi gått en rejäl omväg. Utsikten från templets tak var i vilket fall helt fantastisk.

Restaurangen vi valde helt på måfå visade sig ägas av en kines och hennes man, en pakistanare som inte sett västerlänningar på fyra månader. Han visade sig vara ganska pratsjuk. Knepigaste av allt, han kunde prata svenska! Så den enda (bortsett från andra TTC människor och folk som jobbar på Silk Marknaden i Peking) som jag träffat som kan mitt språk visar sig vara en kille från Pakistan som jobbat med svenskar för tio år sen. Udda. Vi hade gärna stannat och pratat med honom ett tag men vi var dödströtta efter en hel dag med promenerande.

Söndag

Kom till hotellets hör och häpna gratis frukostbufé med minuter kvar. Det var ingen höjdare så vi köpte på oss lite onyttig choklad, kex mm från en liten affär istället.

Lite abrubt slut men har inte hunnit skriva klart resten och tänkte att det är alltid något. Vet inte när jag kan komma åt internet igen, förhoppningsvis imorgon men man vet aldrig.

Kom direkt hit från en middag med lärarna från Rachels kontor. Väldigt god mat. Vi blev lite varsamma när de (precis som alla andra) frågar hur många halvliters flaskor öl man kan dricka. En del frågar bara för att de är kinser och en del frågar för att veta hur många de behöver beställa till maten.


/Thyra - mätt och belåten plus att jag har varit så nära Nord Korea som det går att komma, härlig helg

Glomde ju totalt bort att beratta att tiden ar kommen da vi maste lamna tillbaka den dator som lyckats fa internet att funka i var lagenhet. Men frukta ej, internet kafeer, skolans datorer (ett par dar till) och vi har ju alltid starbucks.

Denna helg bar det av till Dandong och Nord Koreanska gransen. Har vi tur med vadret och tid over kansek det blir ytterliggare en tripp till muren, aterstar att se.

Vi har halvt om halvt fixat en resplan for resten av kinavistelsen ocksa. Fredagen den 3 juli lamnar jag Shenyang med alla mina pinaler och styr stegen mot Shanghai. Dar stannar vi tills vi trottnar eller max 10 dagar och sen tar vi tag eventuellt flyg upp till Peking. Dar kommer jag tillbringa mina sista kinadagar med Rachel och vanta pa att Emma ska ta sig upp, sen reser vi tva och eventuellt nagra till ner till hongkong och sen bara runt lite tills det ar dags att aka hem till Moder Svea igen.

Later ganska hyfsat maste jag ju saga. Plus att jamfort med de andra ar detta grymt valplanerat!


/Thyra - haller tummarna for att min dator kan snappa upp ett tradlost natverk nagonstans

hm fick just reda pa att det ar ganska billigt att ta sig till japan harifran....

Sa har ytterliggare en helg paserat och nu narmar det sig avsked med stormsteg. Fattar inte vart tiden tagit vagen. Har den gatt lika fort hemma ocksa? Kanns som det borde vara sno och januari hemm fortfarande. Men antar att det inte ar det.

Min grymt trakiga torsdag fick en hyfsad upplosning. Hade tillslut tre av mina sex lektioner och akte fran skolan med en vaska full med godis eftersom sista klassen inte brydde sig det minsta. Hamtade min kinaklanning, sa tjusig sa!

Midsommar!

Denna helsvenska tradition som ingen annan verkar forsta. Sma grodorna tycker de ar underhallande men sen kommer fragan varfor? Midsommarstang ser val fint ut men.. varfor? Maten, allt varfor?
Rachel och jag gjorde en improviserad stang av vart soffbord och en tescospase och sen halvt larde hon sig sma grodorna.

Efter en ganska misslyckad engelska horna avslutning, pga monsunregnet som dragit in var det inte direkt manga som kom. Inte helt saker pa att de forstod att det var sista gangen heller. Sa det hela slutade med halften sa manga barn i jamforelse med vad vi brukar ha och bara for det vet jag inte hur manga skrivbocker och pennor vi fick over. Det var varan avskedsprresent som vi nu inte vet vad vi ska gora med.

Just det glomde ju totalt bort att jag spenderade denna regniga dag med Karla och Kenrick i den botaniska tradgarden. Det verkade som om allt gick emot oss, vi fick vanta ett bra tag innan alla lyckades ta sig till stationen och sen fick bussen punktering mitt ute i ingenstans. Nar vi val lyckades komma fram visade det sig att parken stangde 1 timme senare och intradesavgift pa 25 kuai. Men det var det vart det, vi hade parken helt for oss sjalva, enda sallskapet var de tusentals sma grodor och det valdans blota regnet.

For att fira att vi haft vart sista engelska horn och att det var midsommar och aven att det var Arrans sista arbetsdag bestamde vi att vi skulle motas upp i parken och sen ga till Sunnys nattklubb. Liten besvikelse nar vi sag hur manga som inte kom. Tydligen ar det andra omgangen i den dar engelska tavligne igen och Rice har lagt beslag pa 6 pers som domare. Surt men vi hade inte mycket annat val an att ha kul utan dom. Sa det hade vi!!

Lordag

Till lunch blev vi utbjudna pa en valdigt fin koreansk restaurang av en nagot till en nagon till Kenrick. Hur mycket mat som helst och det var valdigt gott. Tror jag skulle fatt varmeslag i den brannande solen som kommit fram efter regnet om jag sett hur mycket notan vart pa.

Efter en dag med mandarinlektion som vi lyckades avsluta pa mcdonalds akte vi hem och sen tillbaka in till parken. Sista dagen i den tyska oktoberfestivalen. Efter att ha klackt och skrotat ett antal halvt mission impossible inspirerade planer pa hur vi skulle ta oss innanfor staketen sa vi kunde komma narmare scenen, bestamde vi oss for att helt enkelt bara saga hej till vakten pa tyska, svenska eller bara gora ett ich ljud och ga igenom. Fungerade hur bra som helst.
Vi blev inte besvikna. Det avslutande bandet var bjod pa en show och bra musik. Maste ju saga att ska man sjunga pa tyska var detta en passande genre.


Sondag

woo vilken dag! Alla som hittills fyllt ar har haft en fodelsedagsmiddag och sen nagot mer. Sa for Daniels fodelsedag akte vi ivag for att rida. Vi motte upp nagra fran hans skola och sen paborjades den roligaste och knappaste taxifard jag vart med om. Borjan var som vanligt, in och ut genom filer och en bromspedal som knappt verkar anvandas. Sen kom vi ut pa landet och efter lite kring och krokande hamnade vi pa en vag som bestod av tva breda traktorsspar genom ett majsfalt. Upp for ett berg dar vagen mer sag ut som en torkad lerbadd och det var for brant och guppigt for bilen att klara av.
Ett tag trodde vi vi skulle behova putta bilen uppfor, rackte som tur var att bara ga ur bilen.

Sa nar vi efter en timme kom fram och fick se hastarna, stackars krakar. Det fanns ett par som sag halvt normala ut men de flesta kunde man se ryggrad och alla andra ben de har sticka ut lite har och var. De gav oss varsin hast, hjalpte en upp och gav en tyglarna (???) sen daskade de till hasten dar bak och sa bar det ivag. Inte direkt som hemma antar jag. Men hastarna visste vagen och gjorde som de ville. Inte for att vi inte forsokte styra, stoppa eller fa dem att ga igen nar de stannat. Var trots allt ganska nojd med min hast, Rachels var helt psykotiskt och ville bara ga upp och ner i diket hela tiden, Daniels sparkade lite overallt och jag vet inte allt.

Nar varan tripp i skogen var avslutad ledde de in hastarna i en inhangnad och fick fart pa dem. Inte var vi beredda pa att de skulle borja springa full ut, kul men aningens laskigt.

Efter hastarna klattrade vi uppfor alldeles for manga trappsteg till toppen av ett berg. Nar vi val var upp var utsikten underbar! Natur och sen Shenyang at andra hallet halvt doljt i ett moln av.. regn, kanske.

Har haft min forsta maltid vid ett bord dar man sitter pa golvet och ater for det ar sa lagt. Inte det mest bekvama eller det mest praktiska. Mycket lattare att spilla verkade det vara. Maten var god och nar vi efter en timme pa bussen var tillbaka i stan markte vi att dagen gatt riktigt fort.


Ah  kanske maste beratta att jag var och klippte mig igar. Det ser ganska hemskt ut om jag ska vara arlig. Men det vaxer val ut sasmaningom. Det ar inte langden som ar det stora problemet aven om det ar betydligt kortare an forut och kortare an jag tankt mig. Det varsta ar att han klippte upp det sa mycket, ville jag inte alls men det ar inte direkt lage att saga det nar halva haret ar klippt och han bara pratar kinesiska.


/Thyra

Okej jag ar uttrakad. Klockan ar halv 11 och vanligtvis ar jag mitt i min tredje lektion for dagen. Men an sa lange har jag inte haft nagon. Alla barn ar ute pa skolgarden och ovar pa sin 'morning exercise' dans.

Sa vad har jag gjort?

Stirrat ut i tomma luften (borjar bli orovackande bra pa det)
Ovat pa att ignorera den hjarntvattande musiken som strommar ut ur hogtalarna
Inspekterat taket och hittat ett antal misstankta flackar
Inspekterat vaggarna och konstaterat att de behover malas om
Gatt runt skolan och forsokt att inte se alltfor malplacerad ut
Forsokt lara mig sjalv att sitta som en kines
Ignorerat blodforlusten i fotterna och de ommande knana som 'att sitta som en kines' medfor


/Thyra - maste tomma utkorgen i mobilen igen, tur att sms ar billigt